25 May
Tjugofemte maj är vanligtvis en speciell dag, för då fyller världens bästa Elin år, men eftersom jag befinner mig i ett annat land så har jag inte kunna fira henne, vilket självklart känns tråkigt, men jag måste erkänna att jag har haft en grymt trevlig dag... Haha ^^
Jag vaknade och öppnade gardinerna och vad jag såg gjorde mig så lycklig! Blå himmel och stark sol! Med gott humör satte jag på mig träningskläderna och gick ut i köket. Där fick jag däremot dåliga nyheter... Jonny skulle stanna hemma idag för att han inte mådde nå bra. Och där gick dagens planer i kras tänkte jag. Helen skulle också vara hemma idag dock, så då kändes mitt mod lite bättre, då kunde vi hjälpa varandra med att ta hand om Jonny. Vad det var för fel på Jonny var ett diskussionsämne. Han var svag och nedstämd. Min teori var uttorkning. Helen trodde på den idén och vi började få Jonny att dricka en massa vatten. Och en timme senare var han mycket piggare och på bättre humör! Så Jonny gick faktiskt i skolan ändå, han missade bara första timmen och både jag och Helen kände oss lättade! Planen att ta mig ut och springa var tillbaka i mitt huvud! Så idag har jag varit ute och sprungit och suttit ute i trädgårn och läst :) Inte illa. Blir nog bara den enda springturen idag dock! ;)
Drink water people! It's really good for you!
Jag vaknade och öppnade gardinerna och vad jag såg gjorde mig så lycklig! Blå himmel och stark sol! Med gott humör satte jag på mig träningskläderna och gick ut i köket. Där fick jag däremot dåliga nyheter... Jonny skulle stanna hemma idag för att han inte mådde nå bra. Och där gick dagens planer i kras tänkte jag. Helen skulle också vara hemma idag dock, så då kändes mitt mod lite bättre, då kunde vi hjälpa varandra med att ta hand om Jonny. Vad det var för fel på Jonny var ett diskussionsämne. Han var svag och nedstämd. Min teori var uttorkning. Helen trodde på den idén och vi började få Jonny att dricka en massa vatten. Och en timme senare var han mycket piggare och på bättre humör! Så Jonny gick faktiskt i skolan ändå, han missade bara första timmen och både jag och Helen kände oss lättade! Planen att ta mig ut och springa var tillbaka i mitt huvud! Så idag har jag varit ute och sprungit och suttit ute i trädgårn och läst :) Inte illa. Blir nog bara den enda springturen idag dock! ;)
Drink water people! It's really good for you!
Seize the Day; part 2
Where was I? Kan börja med att säga att alla mina negativa tankar inte dominerar min hjärna längre, utan istället har jag ett leende på läpparna och jag mår helt enkelt bra! Tack vare att jag var ut på en springtur! Helt spontant! Nu kan jag gå och lägga mig och känna mig nöjd med dagen. Jag fångade dagen. Efter tolvtiden blev vädret finfint och vi har haft 25+ i skuggan. Sommar gör mig glad. Så är det helt enkelt. Sol, värme och en grön omgivingen gör mig lycklig! Motion och fint väder gör alltså mig glad :) speciellt fotboll.
Igår spelade jag fotboll i Stevenage igen. Six-a-side och vi vann! Igen :) Gjorde tyvärr inget mål denna gången heller, men jag var jäkligt nära, så nästa vecka, då jävlar! Haha!
Den här dagen började inte så bra, men jag tog tag i den och gjorde den så bra jag kunde. Den började med att jag väcktes av att barnen var uppe och skulle äta frukost. Tjo tjim och bang och bong gör mig väldigt frustrerad på morgonen. Jag är INTE en morgonmänniska. Så när jag hade skjutsat barnen till skolan och kommit tillbaka hem kände jag mig nedstämd, så jag tänkte att jag får helt enkelt vakna upp på rätt sida och gick och la mig och sov i ett par timmar. Vaknade utvilad och på mycket bättre humör. Jag tog på mig träningskläderna och gick ut. Sprang med musik i öronen och njöt av vädret. När jag kom tillbaka var jag en ny människa. Kanske blir en hel del upprepning nu, men jag vill bara försöka förmedla hur viktigt det är med motion och rätt tänk! Motion gör en glad och du kan göra dagen till det du vill att den ska vara! Seize the day! Don't count the days, make the days count!
Jag har för mig att jag hade mer saker att skriva, men de var säkert negativa tankar ändå, så det ska jag inte ödsla tid på!
Over and out!
Igår spelade jag fotboll i Stevenage igen. Six-a-side och vi vann! Igen :) Gjorde tyvärr inget mål denna gången heller, men jag var jäkligt nära, så nästa vecka, då jävlar! Haha!
Den här dagen började inte så bra, men jag tog tag i den och gjorde den så bra jag kunde. Den började med att jag väcktes av att barnen var uppe och skulle äta frukost. Tjo tjim och bang och bong gör mig väldigt frustrerad på morgonen. Jag är INTE en morgonmänniska. Så när jag hade skjutsat barnen till skolan och kommit tillbaka hem kände jag mig nedstämd, så jag tänkte att jag får helt enkelt vakna upp på rätt sida och gick och la mig och sov i ett par timmar. Vaknade utvilad och på mycket bättre humör. Jag tog på mig träningskläderna och gick ut. Sprang med musik i öronen och njöt av vädret. När jag kom tillbaka var jag en ny människa. Kanske blir en hel del upprepning nu, men jag vill bara försöka förmedla hur viktigt det är med motion och rätt tänk! Motion gör en glad och du kan göra dagen till det du vill att den ska vara! Seize the day! Don't count the days, make the days count!
Jag har för mig att jag hade mer saker att skriva, men de var säkert negativa tankar ändå, så det ska jag inte ödsla tid på!
Over and out!
Seize the Day
Glad. Ledsen. Frustrerad. Glad. Jätteglad. Ledsen. Trött. Glad. Omotiverad. Motiverad. och så vidare... Vet inte riktigt hur jag mår nu för tiden. Det känns att det inte är långt kvar nu. Lite mer än två veckor tills jag är hemma i Sverige igen.
"Don't Count the Days, Make the Days Count!"
Stötte på detta motivastionscitat och jag ska försöka att leva efter det. De senaste dagarnas morgontimmar har sett gråa och tråkiga ut, vilket har gjort mig deppig. Jag ville helst av allt lägga mig i sängen och gråta av frustration eftersom jag är så trött på tråkigt väder. Istället satte jag på mig träningskläderna och sprang. När jag kom hem efter springrundorna så mådde jag så mycket bättre. Jag var stolt över mig själv för att jag gjorde något bra av dagen istället för att dra täcket över huvudet och tycka synd om mig själv. Hade inga tankar om att vilja äta något onyttigt och hade sprungit bort många negativa tankar. Många säger att löpning är terapi, men det är något man inte tror på förän man har testat det själv. Så det är mitt råd till er; Ut och spring. Hmm... tror jag ska ta en liten joggtur nu faktiskt... Innan middan :) Får bli en kortare tur eftersom jag redan varit ut idag :) Nu blev det här blogginlägget inte riktigt som jag tänkt mig, men jag får fortsätta senare :) Seize the day! Fint väder idag!
"Don't Count the Days, Make the Days Count!"
Stötte på detta motivastionscitat och jag ska försöka att leva efter det. De senaste dagarnas morgontimmar har sett gråa och tråkiga ut, vilket har gjort mig deppig. Jag ville helst av allt lägga mig i sängen och gråta av frustration eftersom jag är så trött på tråkigt väder. Istället satte jag på mig träningskläderna och sprang. När jag kom hem efter springrundorna så mådde jag så mycket bättre. Jag var stolt över mig själv för att jag gjorde något bra av dagen istället för att dra täcket över huvudet och tycka synd om mig själv. Hade inga tankar om att vilja äta något onyttigt och hade sprungit bort många negativa tankar. Många säger att löpning är terapi, men det är något man inte tror på förän man har testat det själv. Så det är mitt råd till er; Ut och spring. Hmm... tror jag ska ta en liten joggtur nu faktiskt... Innan middan :) Får bli en kortare tur eftersom jag redan varit ut idag :) Nu blev det här blogginlägget inte riktigt som jag tänkt mig, men jag får fortsätta senare :) Seize the day! Fint väder idag!
Last Week as a Teenager
Idag påbörjades min sista vecka som tonåring. Kan detta vara möjligt? skulle inte jag nyss fylla 18?
Det kommer inte bli någon stor skillnad direkt. Kommer snart flytta hem till pappa och börja skolan igen. Jag dricker ju inte alkohol, så jag vinner ingen frihet i att jag kan handla på systemet heller. ^^ Jag tjänade lite på att fylla 18 i alla fall, jag tog körkort och kan nu komma in på konserter som spelas på barer och myndig blev man ju.
20 känns ändå som en big-deal. Vuxen på riktigt. Nu bor ju jag i England och alla mina vänner och min familj bor ju såklart i Sverige. Vilket betyder att jag kommer fira min 20-födelsedag solo. Min au pairfamilj kommer fira mig och det är ju kul, men att inte kunna fira min bästa vän som fyller år fyra dagar innan mig och att hon inte heller kommer att kunna fira när jag fyller år är väldigt konstigt. Jag får se fram emot att fira när jag kommer hem igen, vilket faktiskt bara är lite mer än en vecka eller lite mindre än två veckor (beror på hur man ser på det ;) ) efter min födelsedag!
Anyway, det är tråkigt att jag inte kan fira med familj och vänner på "min stora dag" men jag gråter inte över det utan tänker se fram emot att få fira min födelsedag flera gånger i år! ;)
Det kommer inte bli någon stor skillnad direkt. Kommer snart flytta hem till pappa och börja skolan igen. Jag dricker ju inte alkohol, så jag vinner ingen frihet i att jag kan handla på systemet heller. ^^ Jag tjänade lite på att fylla 18 i alla fall, jag tog körkort och kan nu komma in på konserter som spelas på barer och myndig blev man ju.
20 känns ändå som en big-deal. Vuxen på riktigt. Nu bor ju jag i England och alla mina vänner och min familj bor ju såklart i Sverige. Vilket betyder att jag kommer fira min 20-födelsedag solo. Min au pairfamilj kommer fira mig och det är ju kul, men att inte kunna fira min bästa vän som fyller år fyra dagar innan mig och att hon inte heller kommer att kunna fira när jag fyller år är väldigt konstigt. Jag får se fram emot att fira när jag kommer hem igen, vilket faktiskt bara är lite mer än en vecka eller lite mindre än två veckor (beror på hur man ser på det ;) ) efter min födelsedag!
Anyway, det är tråkigt att jag inte kan fira med familj och vänner på "min stora dag" men jag gråter inte över det utan tänker se fram emot att få fira min födelsedag flera gånger i år! ;)
9 months
Nio månader. Det känns helt otroligt. Jag har bott och jobbat i England i nio månader. Jag flyttade ensam till ett land jag bara besökt en gång tidigare, utan att ha träffat familjen jag skulle bo hos innan. Jag tog en risk och jag är så otroligt glad att jag gjorde det.
Första natten i England var ett helvete. Jag var väldigt ledsen och tänkte att detta var ett av det dummaste jag någonsin gjort. Morgonen efter vaknade jag och upplevde min första dag i England som au-pair till Caroline och Jonathan och sen dess har jag vetat att jag tog rätt beslut. Ibland tänker jag att jag måste drömma, inte kan jag verkligen bo i England? Inte kan barnen i baksätet av bilen vara mitt ansvar? Inte kan den här familjen ha valt mig? Det känns väldigt overkligt ibland, men oftast går dagarna förbi utan att jag tänker på det, för nu är detta min vardag. Jag vaknar när familjen går upp och äter frukost, sedan skjutsar jag barnen till skolan, har tid för mig själv till klockan tre och då brukar jag träna, lyssna på musik och annat trevligt och så tar jag hand om barnen och ser till så att de kommer dit de ska, äter och ibland är det mitt jobb att se till så att de går till sängs efter ett bad. Detta är min vardag. Jag har haft tre veckor ledigt allt som allt. Två veckor äver julen och en vecka under påsk. Varje dag är nästan den andra lik. Om tre veckor kommer detta inte att vara min vardag längre.
Om tre veckor, den nionde Juni kommer jag att ta flyget hem till Sverige för att sedan hämtas hem till Borlänge från Västerås av min älskade syster. Den nionde Juni kommer vara fylld med känslor. Jag kommer skiljas från en familj som jag levt med i nästan ett år och jag kommer komma hem till en familj som jag har saknat lika länge. Vem vet när jag nästa gång kommer att få se Helen, Andrew, Caroline och Jonathan igen efter den nionde Juni. De kommer att få en ny au pair och jag kommer inte längre vara den som skjutsar barnen till skolan, säger åt dem att äta upp maten, sitta upp ordentligt, sätta på sig skorna, sluta retas och stänga av TV när det är läggdags. Inte heller kommer jag att kunna lyfta upp Caroline och ge henne en stor kram och sedan kasta upp henne i luften och fånga henne igen, diskutera livets konstigheter med Jonathan, berätta för dem hur duktiga de och att jag älskar dem. Någon annan kommer att göra det i mitt ställe, precis som sju andra au pairer har gjort innan mig. Men jag hoppas och tror att jag alltid kommer att ha en speciell plats i deras hjärtan så som de alltid kommer att ha i mitt.
Jag kommer nog efter ett par veckor, eller månader i Sverige sakna barnen enormt, men vad jag kommer sakna mest är förmodligen mitt fotbollslag. Royston Town Ladies Football Club har varit min räddning här i England. Träningarna med dem har varit så otroligt givande. Det är tyvärr inte så att jag har förvandlats till ett proffs och kommer överraska alla hemma med tricks jag har lärt mig i England, utan vad jag får med mig från att ha spelat med Royston i nio månader är en otrolig glädje för sporten. Efter att ha kommit hem med tårar i ögonen efter antal träningar med mitt lag i Sverige, var jag inte allt för ledsen över tanken att inte spela fotboll på grund av min flytt till England, men tack vare Helen, som hittade detta lag på internet, så träffade jag ett gäng glada tjejer och med deras lika glada och jävligt schysta manager och tränare. Efter varje träning med detta lag fylldes jag med glädje och längtade med smärta till nästa. Jag kommer sakna mina lagkamrat något så otroligt, men tack vare dem kommer jag alltid veta vad fotboll egentligen handlar om. Det handlar om att ha roligt. Vi vann inte många matcher, vi var inte dåliga, men vi vann helt enkelt inte många matcher, men vi kämpade alltid och det var aldrig bråk eller tjafs under träningar eller matcher, visst blir man irriterad ibland, när inte allt går som man vill, men jag känner ändå att detta lag vet hur man ska behandla varandra och jag hoppas att jag tar med mig lite av deras laganda hem till Sverige.
Jag har lärt mig mycket om mig själv och jag är så tacksam över att Helen och Andrew valde mig och gav mig denna chans att utvecklas och växa som människa. Jag är fortfarande bara 164 centimeter lång, men nu vet jag vem jag är och vad jag tycker och känner. Jag har säkert mycket att lära ännu, men nu förstår jag mig själv mycket bättre än vad jag gjorde för nio månader sedan.
Första natten i England var ett helvete. Jag var väldigt ledsen och tänkte att detta var ett av det dummaste jag någonsin gjort. Morgonen efter vaknade jag och upplevde min första dag i England som au-pair till Caroline och Jonathan och sen dess har jag vetat att jag tog rätt beslut. Ibland tänker jag att jag måste drömma, inte kan jag verkligen bo i England? Inte kan barnen i baksätet av bilen vara mitt ansvar? Inte kan den här familjen ha valt mig? Det känns väldigt overkligt ibland, men oftast går dagarna förbi utan att jag tänker på det, för nu är detta min vardag. Jag vaknar när familjen går upp och äter frukost, sedan skjutsar jag barnen till skolan, har tid för mig själv till klockan tre och då brukar jag träna, lyssna på musik och annat trevligt och så tar jag hand om barnen och ser till så att de kommer dit de ska, äter och ibland är det mitt jobb att se till så att de går till sängs efter ett bad. Detta är min vardag. Jag har haft tre veckor ledigt allt som allt. Två veckor äver julen och en vecka under påsk. Varje dag är nästan den andra lik. Om tre veckor kommer detta inte att vara min vardag längre.
Om tre veckor, den nionde Juni kommer jag att ta flyget hem till Sverige för att sedan hämtas hem till Borlänge från Västerås av min älskade syster. Den nionde Juni kommer vara fylld med känslor. Jag kommer skiljas från en familj som jag levt med i nästan ett år och jag kommer komma hem till en familj som jag har saknat lika länge. Vem vet när jag nästa gång kommer att få se Helen, Andrew, Caroline och Jonathan igen efter den nionde Juni. De kommer att få en ny au pair och jag kommer inte längre vara den som skjutsar barnen till skolan, säger åt dem att äta upp maten, sitta upp ordentligt, sätta på sig skorna, sluta retas och stänga av TV när det är läggdags. Inte heller kommer jag att kunna lyfta upp Caroline och ge henne en stor kram och sedan kasta upp henne i luften och fånga henne igen, diskutera livets konstigheter med Jonathan, berätta för dem hur duktiga de och att jag älskar dem. Någon annan kommer att göra det i mitt ställe, precis som sju andra au pairer har gjort innan mig. Men jag hoppas och tror att jag alltid kommer att ha en speciell plats i deras hjärtan så som de alltid kommer att ha i mitt.
Jag kommer nog efter ett par veckor, eller månader i Sverige sakna barnen enormt, men vad jag kommer sakna mest är förmodligen mitt fotbollslag. Royston Town Ladies Football Club har varit min räddning här i England. Träningarna med dem har varit så otroligt givande. Det är tyvärr inte så att jag har förvandlats till ett proffs och kommer överraska alla hemma med tricks jag har lärt mig i England, utan vad jag får med mig från att ha spelat med Royston i nio månader är en otrolig glädje för sporten. Efter att ha kommit hem med tårar i ögonen efter antal träningar med mitt lag i Sverige, var jag inte allt för ledsen över tanken att inte spela fotboll på grund av min flytt till England, men tack vare Helen, som hittade detta lag på internet, så träffade jag ett gäng glada tjejer och med deras lika glada och jävligt schysta manager och tränare. Efter varje träning med detta lag fylldes jag med glädje och längtade med smärta till nästa. Jag kommer sakna mina lagkamrat något så otroligt, men tack vare dem kommer jag alltid veta vad fotboll egentligen handlar om. Det handlar om att ha roligt. Vi vann inte många matcher, vi var inte dåliga, men vi vann helt enkelt inte många matcher, men vi kämpade alltid och det var aldrig bråk eller tjafs under träningar eller matcher, visst blir man irriterad ibland, när inte allt går som man vill, men jag känner ändå att detta lag vet hur man ska behandla varandra och jag hoppas att jag tar med mig lite av deras laganda hem till Sverige.
Jag har lärt mig mycket om mig själv och jag är så tacksam över att Helen och Andrew valde mig och gav mig denna chans att utvecklas och växa som människa. Jag är fortfarande bara 164 centimeter lång, men nu vet jag vem jag är och vad jag tycker och känner. Jag har säkert mycket att lära ännu, men nu förstår jag mig själv mycket bättre än vad jag gjorde för nio månader sedan.
Most Swedish Player
I Lördags var jag på Lagfest i Roystons klubbstuga. Det sjöngs karaoke av några tappra (fulla) själar, det delades ut skojpriser och man åt plockmat, de samlades in pengar för ett lotteri (men ingen vinnare utsågs...), det pratades och dansades (inte jag då... hehe). En trevlig kväll blev det :)
Som jag skrev tidigare så delades det ut priser till några spelare. Bland annat vann Sharon för snyggaste fallet under träning och fick som pris ta hem konen som hon hade förstört och som hade blivit inramad, Leanne vann för att vara sämst på att komma i tid och Amy (tränare och lagkamrat) vann för sämsta inkast och fick en T-shirt där det stod "Do as I say, not as I do" ^^ Och så vann jag för mest svenska spelaren, haha. och priset var en kålrot. En Swede alltså ;) (fick också en matchtröja, tack och lov! som jag passade på att få signerad av alla mina lagkamrater).
Igår så spelades det fotboll! Eller... någon slags fotboll i alla fall. sex vs sex spelare med max tre avbytare i en mindre plan med väggar som man kunde passa till. Man fick inte skjuta över huvudhöjd och inte gå innanför "straffområdet" och så spelade vi bara i 20 minuter gånger två. Haha. Kul var det i alla fall och visst var det ansträngande, men 20x2 var allt för lite tid, jag vill spela mer! Vi vann faktiskt också! 2-1. Det var inte så lätt att göra mål eftersom ribban var i midjehöjd... Jag fick några chanser och det var nära, men bättre lycka nästa gång! Vilket är på onsdag nästa vecka!
Idag är ingen vanlig dag för det är Andrews födelsedag :) En ganska vanlig dag egentligen förutom lite presentutdelning och fika... ^^ Andrew är alltså Caroline och Jonathans (barnens jag tar hand om) pappa. Tycker själv att jag gav honom bästa presenten, haha. Jag gav honom SHERLOCK säsong ett och två och så bakade jag en smulpaj med äpple och rabarber :) av Helen och barnen fick han teckningar, filmen; Despicable Me (Dumma mig) och en ostkorv... ^^
Vädret har varit vädligt.. ja, märkligt på senaste tiden. Det har regnat nästan varje dag de senaste veckorna, det har också haglat, men i samma veva har solen kikat fram och värmt på en del... men så börjar det blåsa och bli kallt och så vidare... Jobbigt. Hoppas det blir bättre snart!
Sa för nån vecka sedan att jag inte skulle köpa några fler böcker eftersom det kommer bli svårt nog att få hem allt i Juni... Såklart köpte jag två nya böcker förra veckan. Call the Midwife var en av dem och den läste jag ut idag. Den handlar om Jennifer Worths liv som barnmorska i Londons fattigare delar under 50-talet. En intressant bok som ibland är rolig ibland spännande och ibland en ögonöppnare :) Det har gjorts en TV-serie av hennes böcker (böckerna är Jennifer Worths memoarer) och den ska jag definitvt se när jag får chansen :)
Som jag skrev tidigare så delades det ut priser till några spelare. Bland annat vann Sharon för snyggaste fallet under träning och fick som pris ta hem konen som hon hade förstört och som hade blivit inramad, Leanne vann för att vara sämst på att komma i tid och Amy (tränare och lagkamrat) vann för sämsta inkast och fick en T-shirt där det stod "Do as I say, not as I do" ^^ Och så vann jag för mest svenska spelaren, haha. och priset var en kålrot. En Swede alltså ;) (fick också en matchtröja, tack och lov! som jag passade på att få signerad av alla mina lagkamrater).
Igår så spelades det fotboll! Eller... någon slags fotboll i alla fall. sex vs sex spelare med max tre avbytare i en mindre plan med väggar som man kunde passa till. Man fick inte skjuta över huvudhöjd och inte gå innanför "straffområdet" och så spelade vi bara i 20 minuter gånger två. Haha. Kul var det i alla fall och visst var det ansträngande, men 20x2 var allt för lite tid, jag vill spela mer! Vi vann faktiskt också! 2-1. Det var inte så lätt att göra mål eftersom ribban var i midjehöjd... Jag fick några chanser och det var nära, men bättre lycka nästa gång! Vilket är på onsdag nästa vecka!
Idag är ingen vanlig dag för det är Andrews födelsedag :) En ganska vanlig dag egentligen förutom lite presentutdelning och fika... ^^ Andrew är alltså Caroline och Jonathans (barnens jag tar hand om) pappa. Tycker själv att jag gav honom bästa presenten, haha. Jag gav honom SHERLOCK säsong ett och två och så bakade jag en smulpaj med äpple och rabarber :) av Helen och barnen fick han teckningar, filmen; Despicable Me (Dumma mig) och en ostkorv... ^^
Vädret har varit vädligt.. ja, märkligt på senaste tiden. Det har regnat nästan varje dag de senaste veckorna, det har också haglat, men i samma veva har solen kikat fram och värmt på en del... men så börjar det blåsa och bli kallt och så vidare... Jobbigt. Hoppas det blir bättre snart!
Sa för nån vecka sedan att jag inte skulle köpa några fler böcker eftersom det kommer bli svårt nog att få hem allt i Juni... Såklart köpte jag två nya böcker förra veckan. Call the Midwife var en av dem och den läste jag ut idag. Den handlar om Jennifer Worths liv som barnmorska i Londons fattigare delar under 50-talet. En intressant bok som ibland är rolig ibland spännande och ibland en ögonöppnare :) Det har gjorts en TV-serie av hennes böcker (böckerna är Jennifer Worths memoarer) och den ska jag definitvt se när jag får chansen :)
Four Weeks
Går tiden fort eller går den sakta... Jag vet inte. Nu är det i alla fall fyra veckor kvar tills min hemresa :)
Ikväll är det dags för lagfest. "Presentations, kareoke & Disco" beskrivs det som... haha, ja vi får se hur det blir ^^
Det har faktiskt hänt lite grejer som är värt att berätta om denna veckan (mer spännande än jobb och träning, men inte mycket..., haha). I onsdags åkte jag in till stan när barnen var i skolan för att leta efter något att ha på mig ikväll. Jag kom hem med ett par nya jeans, ett par shorts, en t-shirt, underkläder och en jacka, men ingenting att ha på mig ikväll... Haha, lyckat. På kvällen så skulle jag också spela fotboll! Det såg jag fram emot, även om det var en bit att åka och det skulle kosta att spela. Jag använde mig av GPSn och åkte iväg, kom fram till en fotbollsstadium, men inte en enda människa var i närheten. Jag väntade ett tag men sedan smsade jag Amy, vår tränare och lagkamrat och hon sa att jag var på fel ställe och sedan ringde Ash för att försöka förklara vart jag skulle åka, men jag är väldigt dålig på att följa vägbeskrivingar, speciellt när jag är någonstans jag aldrig har varit förr (Stevenage). Så efter ett tag gav jag upp och åkte tillbaka och stannande på Tesco på vägen och det var ju inte så smart direkt... Att gå omkring på Tesco samtidigt som man tycker synd om sig själv är inte en så bra kombination. Det blev en ganska dyr historia, men faktiskt inte en onyttig en ^^
Igår skulle Caroline och Jonathan hem till ett par kompisar och leka, vilket betydde att jag kunde göra vad jag ville mellan 9.00 och 17.20! :D trevligt. Så jag tränade och tog det lungt hemma och sedan åkte jag in till stan och gick på bio ^^ Dark Shadows. Tim Burton och Johnny Depp samarbeten lockar ju alltid, men jag var inte allt för imponerad tyvärr. Värd att se dock :)
Idag har jag tränat och gått på en promenad genom skogen :) Älskar när allting lyser grönt!
Ikväll är det dags för lagfest. "Presentations, kareoke & Disco" beskrivs det som... haha, ja vi får se hur det blir ^^
Det har faktiskt hänt lite grejer som är värt att berätta om denna veckan (mer spännande än jobb och träning, men inte mycket..., haha). I onsdags åkte jag in till stan när barnen var i skolan för att leta efter något att ha på mig ikväll. Jag kom hem med ett par nya jeans, ett par shorts, en t-shirt, underkläder och en jacka, men ingenting att ha på mig ikväll... Haha, lyckat. På kvällen så skulle jag också spela fotboll! Det såg jag fram emot, även om det var en bit att åka och det skulle kosta att spela. Jag använde mig av GPSn och åkte iväg, kom fram till en fotbollsstadium, men inte en enda människa var i närheten. Jag väntade ett tag men sedan smsade jag Amy, vår tränare och lagkamrat och hon sa att jag var på fel ställe och sedan ringde Ash för att försöka förklara vart jag skulle åka, men jag är väldigt dålig på att följa vägbeskrivingar, speciellt när jag är någonstans jag aldrig har varit förr (Stevenage). Så efter ett tag gav jag upp och åkte tillbaka och stannande på Tesco på vägen och det var ju inte så smart direkt... Att gå omkring på Tesco samtidigt som man tycker synd om sig själv är inte en så bra kombination. Det blev en ganska dyr historia, men faktiskt inte en onyttig en ^^
Igår skulle Caroline och Jonathan hem till ett par kompisar och leka, vilket betydde att jag kunde göra vad jag ville mellan 9.00 och 17.20! :D trevligt. Så jag tränade och tog det lungt hemma och sedan åkte jag in till stan och gick på bio ^^ Dark Shadows. Tim Burton och Johnny Depp samarbeten lockar ju alltid, men jag var inte allt för imponerad tyvärr. Värd att se dock :)
Idag har jag tränat och gått på en promenad genom skogen :) Älskar när allting lyser grönt!
Five weeks
Five weeks to go. Yes, I am counting the weeks as well as the days to when I'll be back in Sweden... (35 days)
Lördag igen. och det har inte hänt mer än förra lördagen... Jag har dock pratat lite med syster och pappa :) tog en kort promenad innan frukost och har käkat god lunch ^^ men annars har jag bara haft rastlöshet i benen och huvudet. Idag är min vilodag när det kommer till träningen... Jag vill passa på att vila samtidigt som att det känns som om att benen skulle kunna springa hur snabbt och hur länge som helts (fast not really... haha).
Keep the faith, you know you're gonna live trough the rain
Lördag igen. och det har inte hänt mer än förra lördagen... Jag har dock pratat lite med syster och pappa :) tog en kort promenad innan frukost och har käkat god lunch ^^ men annars har jag bara haft rastlöshet i benen och huvudet. Idag är min vilodag när det kommer till träningen... Jag vill passa på att vila samtidigt som att det känns som om att benen skulle kunna springa hur snabbt och hur länge som helts (fast not really... haha).
Keep the faith, you know you're gonna live trough the rain
Saturday
Hela veckan längtar jag till helgen, men när helgen kommer så är jag otroligt uttråkad... Jag kan inte sova ut, eftersom jag blir väckt den vanliga tiden av att familjen får upp och äter frukost (inte i lugn och ro...) och jag kan inte sätta på musik på högsta volym som jag brukar göra när jag är ensam hemma och restan jobbar eller är i skolan och jag kan inte träna med TV;n som redskap och på senaste tiden har det regnat varje dag så att gå ut på en promenad var inte bästa idén. Jag gick ut på en promenad dock, men det var geggigt och blöt och blåsigt och kallt. Kan inte heller titta på någon serie eller film eftersom jag har skickat hem det mesta eller sett allt redan och jag kan inte åka in till stan eftersom jag försöker att spara mina pengar, MÅSTE spara mina pengar...
Muntert blogginlägg? Jaja... 6 veckor kvar till sommar och Sverige :) hoppas vi får finare väder här snart igen, det blir tufft om det är 6 veckor av regn.
Muntert blogginlägg? Jaja... 6 veckor kvar till sommar och Sverige :) hoppas vi får finare väder här snart igen, det blir tufft om det är 6 veckor av regn.
The Drumbeat Carries On
UNICEF
"Just nu söker UNICEF en hälsospecialist till konfliktområden i Afghanistan. I tjänsten ingår bland annat att massvaccinera miljontals barn mot stelkramp, polio och mässling.
Jag skulle gärna ta mig an uppdraget, men eftersom jag inte kommer loss så publicerar jag den här bloggposten istället. Då vaccinerar jag nämligen 95 barn runtom i världen mot stelkramp tillsammans med Apotek Hjärtat. Det är också bra.
Jag är med UNICEF i kampen för varenda unge. Vill du också vara med och förändra barns liv? Bli Världsförälder här: unicef.se/bli-varldsforalder. För 100 kronor i månaden är du med och ser till att barn över hela världen får vaccin, medicin, rent vatten och utbildning.
Har du en blogg och vill vaccinera ytterligare 95 barn? För varje bloggare som publicerar den här bloggposten mellan 16 april och 13 maj så skänker Apotek Hjärtat 95 stelkrampsvaccin. Läs mer och hämta bloggmaterial på unicef.se/sprid-budskapet/bloggkampanj"
Eight Months
Idag är det åtta månader sedan jag flyttade hit. Mars gick fort förbi eftersom jag hade många besök. Emmy, Johanna och Elin var alla här och lyste upp tillvaron. Nu har jag inga fler inplanerade besök så jag ska fokusera på mig själv och njuta av den sista tiden här så gott jag kan :) 52 dagar kvar tills jag tar flyget hem till Sverige igen! 41 dagar kvar till jag fyller 20 år! 20 år är väl en ganska big deal och så ska jag fira den utan mina närmsta vänner och familj för första gången? märkligt, men jag får göra det bästa av situationen.
Sista officiella fotbollsmatchen i England (fast man ska aldrig säga aldrig...) spelades i söndags och tyvärr blev det en förlust och vädret var skit, men, men det har varit otroligt kul att spela fotboll i detta laget så det spelar mig ingen roll att vi inte vann! :) Två fester kvar med laget att se fram emot i alla fall :) Priser och sådant ska delas ut, spännande ^^ Blev också inbjuden till en bröllopsfest, men då är jag inte i England längre, så det var ju lite synd. Vi ska ha uppehåll, så ingen träning på några veckor vilket jag tycker är dötrist! Tisdagkvällar brukar ju vara veckans höjdpunkt! När jag kommer hem till Sverige igen har ju säsongen precis börjat, så jag vill ju fortsätta träna för dens skull också.
Vädret har inte varit suveränt på senaste tiden, glad att jag nöjt så mycket som möjligt av de dagar vi hade 18 grader och vacker himmel! men vi har ingen snö i alla fall ;) än...
Sista officiella fotbollsmatchen i England (fast man ska aldrig säga aldrig...) spelades i söndags och tyvärr blev det en förlust och vädret var skit, men, men det har varit otroligt kul att spela fotboll i detta laget så det spelar mig ingen roll att vi inte vann! :) Två fester kvar med laget att se fram emot i alla fall :) Priser och sådant ska delas ut, spännande ^^ Blev också inbjuden till en bröllopsfest, men då är jag inte i England längre, så det var ju lite synd. Vi ska ha uppehåll, så ingen träning på några veckor vilket jag tycker är dötrist! Tisdagkvällar brukar ju vara veckans höjdpunkt! När jag kommer hem till Sverige igen har ju säsongen precis börjat, så jag vill ju fortsätta träna för dens skull också.
Vädret har inte varit suveränt på senaste tiden, glad att jag nöjt så mycket som möjligt av de dagar vi hade 18 grader och vacker himmel! men vi har ingen snö i alla fall ;) än...
Instead of catching a break, I caught a cold...
I torsdags jobbade jag min sista dag på ett bra tag (hade jag gått i skola hade en vecka inte varit någonting, men det längsta och enda "lovet" jag har haft innan detta var över jul, två veckor), så jag kan lugnt säga att jag längtat efter påsken. Igår började min ledighet och kommer hålla i sig nästa vecka och ikväll kommer min syster Emmy på besök igen. Jag har sett fram emot det och gjort planer och varit gla, men så fort jag jobbat min sista dag innan semestern så blir jag sjuk... FML.
Fjärde gången jag är sjuk under min tid här i England... Brukar bara vara sjuk en gång per år... men det blir väl så när man är runt en massa barn. Första helvetesnatten är i alla fall avklarad och det brukar bli bättre efter den. Peppar, peppar ta i trä.
Ja, men gla påsk då. Ja ä int bitter.
Fjärde gången jag är sjuk under min tid här i England... Brukar bara vara sjuk en gång per år... men det blir väl så när man är runt en massa barn. Första helvetesnatten är i alla fall avklarad och det brukar bli bättre efter den. Peppar, peppar ta i trä.
Ja, men gla påsk då. Ja ä int bitter.
Warner Bros. Studio Tour London - the Making of Harry Potter
Här kommer några av mina bilder från mitt och Johannas besök på "Warner Bros. Studio Tour London - the Making of Harry Potter" den 31 Mars (Öppningsdagen!).
Lite kort om vad jag tyckte: Det var väldigt häftigt, jag har nu rört (lite olydigt sådär, haha) vid mattan i Gryffindors "vardagsrum"! Jag har till exempel sett Sorteringshatten, Privet Drive 4, en Mandragora och de vises sten med mina egna ögon. Jag älskar film och önskar att jag kunde ha varit en del av filmmakandet. Att få vara med bakom kuliserna på Harry Potter filmerna vore en dröm, men nu är ju det lite sent och detta är det närmsta jag kan komma och det är ganska nära! Det var öppningsdagen och jag förberedde mig på kaos, men det var inga problem, under touren fick man plats och kunde se allt, förutom om man ville testa på att flyga kvast, då fick man vänta i 40-60 minuter, så det skippade jag och Johanna. De sägs dessutom att det är väldigt obekvämt ;) Vi testade Butterbeer såklart, som jag har velat testa i ungefär 10 år! Det var... intressant. Haha. Om ni får chansen så tycker jag att ni som gillar Harry Potter eller film överhuvudtaget, ska besöka Leavsden och Warner Brothers studio tour, jag ångrar mig inte!
Copyright © Anna Maria Louise Holm
The Great Hall
Gryffindor's Common Room
Dumbledore's office
The Burrow
Potion making classroom
Hogwarts - School of Witchcraft and Wizardry!
Butterbeer...
Efter Studiotouren så hade det annordats ett röda mattan event eftersom det var öppningsdagen och självklart stannade Johanna och jag kvar på den! I början kunde jag bara tänka på hur ont jag hade i benen och hur tråkigt det är att vänta, men så helt plötsligt fick jag syn på Eddie Redmayne, killen som spelar Jack i the Pillars of the Earth och då blev jag alldeles till mig, haha. Så när jag sedan fick se Rupert Grint (Ronald Weasley), Tom Felton (Draco Malfoy), David Thewlis (Professor Remus Lupin), Evanna Lynch (Luna Lovegood), Alfred Enoch (Dean Thomas) och Bonnie Wright (Ginny Weasley) glömde jag ganska snabbt bort allt jag klagat på ^^
Lite kort om vad jag tyckte: Det var väldigt häftigt, jag har nu rört (lite olydigt sådär, haha) vid mattan i Gryffindors "vardagsrum"! Jag har till exempel sett Sorteringshatten, Privet Drive 4, en Mandragora och de vises sten med mina egna ögon. Jag älskar film och önskar att jag kunde ha varit en del av filmmakandet. Att få vara med bakom kuliserna på Harry Potter filmerna vore en dröm, men nu är ju det lite sent och detta är det närmsta jag kan komma och det är ganska nära! Det var öppningsdagen och jag förberedde mig på kaos, men det var inga problem, under touren fick man plats och kunde se allt, förutom om man ville testa på att flyga kvast, då fick man vänta i 40-60 minuter, så det skippade jag och Johanna. De sägs dessutom att det är väldigt obekvämt ;) Vi testade Butterbeer såklart, som jag har velat testa i ungefär 10 år! Det var... intressant. Haha. Om ni får chansen så tycker jag att ni som gillar Harry Potter eller film överhuvudtaget, ska besöka Leavsden och Warner Brothers studio tour, jag ångrar mig inte!
Copyright © Anna Maria Louise Holm
The Great Hall
Gryffindor's Common Room
Dumbledore's office
The Burrow
Potion making classroom
Hogwarts - School of Witchcraft and Wizardry!
Butterbeer...
Efter Studiotouren så hade det annordats ett röda mattan event eftersom det var öppningsdagen och självklart stannade Johanna och jag kvar på den! I början kunde jag bara tänka på hur ont jag hade i benen och hur tråkigt det är att vänta, men så helt plötsligt fick jag syn på Eddie Redmayne, killen som spelar Jack i the Pillars of the Earth och då blev jag alldeles till mig, haha. Så när jag sedan fick se Rupert Grint (Ronald Weasley), Tom Felton (Draco Malfoy), David Thewlis (Professor Remus Lupin), Evanna Lynch (Luna Lovegood), Alfred Enoch (Dean Thomas) och Bonnie Wright (Ginny Weasley) glömde jag ganska snabbt bort allt jag klagat på ^^
Johanna
I förrgår åkte Johanna tillbaka efter att ha varit här i några dagar. Vi har hunnit med en hel del! :)
Hon anlände med buss i Cambridge Torsdag förra veckan (29/3-2012) och efter att ha virrat runt ett tag så hittade jag henne och tog med henne till Nando's. En restaurang som alla mina besökare har älskat och jag är helt tokig i! Kommer verkligen sakna Nando's när jag flyttar tillbaka till Sverige och hoppas lite naivt att det kan komma till Sverige en vacker dag, helst till Borlänge också...
På fredagen hade Johanna tyvärr en hemtenta, men medan hon spenderade tid vid datorn, passade jag på att träna. Efter det tog vi en kort vända in till stan och kom nästan försent till skolan när vi skulle hämta barnen, men det gick bra ;)
Lördagen var dagen med stort D! Det kunde ha gått ganska illa om jag inte frågat Johanna, när jag kört ungefär en halv kilometer hemifrån om hon hade med sig biljetterna... Men efter att vi i smått panik åkt tillbaka och hämtat dem gick allting bra och efter ungefär en timme var vi framme i Leavsden och skulle besöka; Warner bros. Studios, the Making of Harry Potter! En händelserik dag som jag sent kommer glömma! När vi var på väg hem från Leavsden så stannade vi i Royston och åt på Kinarestaurang. Jävligt god mat måste jag tillägga...
På Söndagen var det dags för näst sista matchen för säsongen för Royston Town ladies och Johanna hade tur, hon fick se en väldigt spännande och intensiv match som vi också vann med 3-2! Fint väder och otroligt kul att spela just den dagen! Senare åkte vi för att äta middag och gå på bio, Nando's igen och filmen var "the Hunger Games". Nu måste jag bara läsa böckerna ^^
På måndagen var det dags för att utforska Cambridge mer utförligt och självklart blev man lite fattigare... Vi avslutade dagen med att käka middag på Pizza Hut! På tisdagen var det dags för Johanna att åka hem och det kändes som att dagarna gått väldigt fort!
Tack för besöket Johanna!
Vår!
Cambridge
Nando's!
Jag spelade Mittback: #5
Pizza Hut: kyckling, ananas och en massa mozzarellaost...
Hon anlände med buss i Cambridge Torsdag förra veckan (29/3-2012) och efter att ha virrat runt ett tag så hittade jag henne och tog med henne till Nando's. En restaurang som alla mina besökare har älskat och jag är helt tokig i! Kommer verkligen sakna Nando's när jag flyttar tillbaka till Sverige och hoppas lite naivt att det kan komma till Sverige en vacker dag, helst till Borlänge också...
På fredagen hade Johanna tyvärr en hemtenta, men medan hon spenderade tid vid datorn, passade jag på att träna. Efter det tog vi en kort vända in till stan och kom nästan försent till skolan när vi skulle hämta barnen, men det gick bra ;)
Lördagen var dagen med stort D! Det kunde ha gått ganska illa om jag inte frågat Johanna, när jag kört ungefär en halv kilometer hemifrån om hon hade med sig biljetterna... Men efter att vi i smått panik åkt tillbaka och hämtat dem gick allting bra och efter ungefär en timme var vi framme i Leavsden och skulle besöka; Warner bros. Studios, the Making of Harry Potter! En händelserik dag som jag sent kommer glömma! När vi var på väg hem från Leavsden så stannade vi i Royston och åt på Kinarestaurang. Jävligt god mat måste jag tillägga...
På Söndagen var det dags för näst sista matchen för säsongen för Royston Town ladies och Johanna hade tur, hon fick se en väldigt spännande och intensiv match som vi också vann med 3-2! Fint väder och otroligt kul att spela just den dagen! Senare åkte vi för att äta middag och gå på bio, Nando's igen och filmen var "the Hunger Games". Nu måste jag bara läsa böckerna ^^
På måndagen var det dags för att utforska Cambridge mer utförligt och självklart blev man lite fattigare... Vi avslutade dagen med att käka middag på Pizza Hut! På tisdagen var det dags för Johanna att åka hem och det kändes som att dagarna gått väldigt fort!
Tack för besöket Johanna!
Vår!
Cambridge
Nando's!
Jag spelade Mittback: #5
Pizza Hut: kyckling, ananas och en massa mozzarellaost...
