Fotbollsmatchen igår förlorade vi, men jag vet inte med hur mycket för i andra halvlek vågade jag inte spela mer eftersom jag började känna av min knäskada och nästan så fort jag klev av plan stack jag hem för att sedan gå på Peace & Love där jag hann se lite av Roxette! och sedan Magnus Uggla, lite Caligola och lite Lars Winnerbäck.

Så, sammanfattningsvis var det en helt okej dag. Jag hann se mer än vad jag trodde jag skulle se och jag fick spela fotboll, men oron om knät sitter ju i bakhuvudet hela tiden...

Två av mina största intressen är fotboll och musik. Idag tvingas jag välja mellan dem. Peace & Love-festivalen är igång och onsdagen är en viktig dag med många bra band, men samtidigt har jag en fotbollsmatch. Min första i Sverige efter att ha kommit hem från England (där vi redan haft uppehåll sedan April) och det är sista matchen innan sommaruppehållet. Mitt knä har krånglat den senaste tiden och när jag cyklade till träningen igår kväll var jag helt inne på att det skulle krångla och det skulle vara min "ursäkt" för att inte vara med på matchen idag. Men det gick utmärkt så idag blir det match.

Pecae & Love är bara några dagar en gång om året och det kostar dyra pengar att gå och många bra band spelar faktiskt iår och speciellt idag, så en del av mig skriker att jag är galen som väljer att spela match samtidigt som Rise Against, Simple Plan och Roxette spelar... Men en annan del är så sjukt jävla tacksam att mitt knä är okej för match! Så för att hedra mitt knä, så ska jag spela match och hoppas att jag får en till chans i livet att se dessa band. Jag missar ju inte hela Peace & Love i alla fall! Men krånglar mitt knä under matchen kliver jag av direkt och sticker till festivalen så fort jag kan!

Det är extremt jobbigt att behöva välja, i en perfekt värld hade matchen varit igår, but you can't have everything, så jag intalar mig själv att jag tagit rätt beslut. Idag ska jag i alla fall se Dropkick Murphys! Annars ska jag nog se Timbuktu, Magnus Uggla och Caligola.

Den 18de Juni tog jag och Elin tåget till Stockholm för att se mitt absoluta favoritband för tredje gången! De spelade på Berns. Ben (sångaren) sa att det kändes som att spela på Titanic och det tog ett tag att förstå vad han menade, först trodde jag han menade att publiken var som död... men sen förstod jag att det var lokalen som var så galet fin! Haha! De var lika grymma som vanligt! Ganska säker på att jag kommer gå på nästa spelning de har i Sverige också ;) Hela konserten kändes väldigt kort dock! Vilket var en besvikelse såklart, speciellt eftersom jag och Elin var tvugna att vänta i stockholm till klockan 6 på morgonen för ett tåg hem till Borlänge! Det var en speciell upplevelse kan jag säga. Det var tur vi hittade ett dygnsöppet McDonalds att sitta och spela kort i. Haha. Nej, nästa gång lär vi hitta någonstans att sova över! Lite intressant att se hur hjärnan blir mer och mer oanvändbar ju tröttare man blir i alla fall, haha.

Foto: Anna Holm [Se men inte röra]

Förra gången jag skrev i denna blogg så befann jag mig i England. Nu har jag varit i Sverige i två veckor och jag har haft fullt upp nästan varje dag. Ingen vila, ingen ro!

När jag kom hem från flygplatsen (älskade syster Emmy skjutsade mig!) så överraskades jag av att några vänner hade ordnat en middag med piratestema hemma hos mig! RIKTIGT överraskad blev jag! Hade inte en tanke på att någon skulle göra så för mig! Jag var i chocktillstånd de första timmarna måste jag säga. Jag var inte direkt partyredo efter att ha åkt flygplan i 17 lager kläder på överkroppen och sex på underkroppen i lite mer än två timmar. Det första jag gjorde när jag såg Emmy på flygplanen var att strippa! tror att tolv lager åkte av ungefär. och när jag kom hem åkte resten av... haha ;) Struntade lite i "mina" (De var ju i mitt hus innan mig och visste mer än vad jag visste!) gäster ett tag för att göra mig presentabel ^^

Gott med grillat och trevliga presenter! Tack vänner, för att ni finns! Jag har saknat er! <3















Dagen efter började förberedelserna för Emmys student, som firades den 15 Juni. Det har kollats på fotbolls-EM och det har pysslats med olika saker. Jag har varit på Billy Talent-konsert i Stockholm med Elin och det har varit midsommar. Syrran och jag åkte till Karlstad för att hälsa på mamma. Jag har fotograferat och nu väntas en hel del redigering. Mina allergitabletter börjar ta slut eftersom jag knarkar dem just nu... Jag trodde jag blivit av med allergin, men nej, den är kvar.

Idag ska jag, syrran och pappa på middag hos farmor och resten av dagen ska nog spenderas med mina bilder, eller så fastnar jag ännu en gång framför Nurse Jackie...

So, this is it. Min sista dag som au pair i England har kommit och gått. Det känns overkligt och jag kommer nog inte förstå att det är över på riktigt förän jag står i mitt egna rum hemma i Borlänge igen.

Sitter i sängen i gästrummet och borde verkligen sova, för imorgon måste jag upp tidigt och det vore skönt om jag var hyffsat utvilad när jag måste gå igenom den smärtsamma processen att säga hejdå till familjen som jag har bott med i mer än nio månader! Caroline och Emma (den nya au pairen) bakade en kladdkaka till min ära idag, vilket var trevligt! Vädret har inte varit nå bra, det har blåst halv storm ute, men det har varit en bra dag trots allt. Jag fick lite ensamtid med barnen när de skulle nattas och jag läste några Roald Dahl historier som både jag och barnen uppskattade! Klassiska sagor, som Dahl skrivit om på hans vis är inte dumt!

Jag har spenderat några timmar med att packa mina väskor... Det har inte varit vidare lyckat, men jag hoppas det går vägen! Jag får lämna kvar en hel del som jag får ta med mig tillbaka nån annan gång! och så kommer jag se ut som Michelingubben imorgon när jag stiger på planet. Det blir spännande!

Nästa gång jag bloggar är jag i Sverige.

Hejdå England och tack för allt, vi ses snart igen!

I onsdags skulle jag ha spelat min sista match i England. Det blev inte riktigt så...

I Tisdags var jag ute och sprang. Jag har sprungit mer och mer på sistone och längre och längre. Jag kan tillägga att jag har sprungit på asfalt som underlag 95% av gångerna och det har varit tungt för mina knän och leder över huvudtaget och i tisdags fick mitt vänstra knä nog. Jag sprang längre än jag tidigare gjort och på slutet av min runda la jag till en spurt upp för en lång backe och det slutade med att jag haltade ned för denna backe tio centimeter i taget...

Något så extremt frustrerande när man försöker bli mer tränad och leva sundare för att hjälpa ens egen kropp och så sätter denna kropp stopp för en, men jag ska väl vara glad att jag inte har varit skadad en enda gång under den riktiga fotbollssäsongen! När onsdagen kom kändes det bättre i knät och jag var helt inställd på att spela. Min sista match ville jag absolut inte missa! När kvällen kom tejpade jag mitt knä så att jag knappt kunde böja det med markeringstejp och åkte iväg. Kunde knappt gå, men jag gav inte upp. In på planen och efter en minut gick jag av... Då gick det inte att hålla tillbaka tårarna kan jag säga. Det är jobbigt bara att tänka på det. Men mina otroligt bra lagkamrater stöttade mig och det var skönt att se alla en sista gång i alla fall. Det gänget kommer jag sakna något så otroligt! Vi förlorade matchen, för att få mig själv att må bättre kan jag inbilla mig att det var för att jag inte spelade ;) haha (vi har vunnit alla tidigare matcher).

Idag känns knät mycket bättre, men jag känner fortfarande att det är något som inte stämmer när jag springer (har inte varit ute på en springtur, det får vänta...) men jag testade att träna med crosstrainern och det gick bra! Så jag är hoppfull att det ska gå att börja träna med mitt fotbollslag hemma i Borlänge ganska snart! :)

Det har hänt annat de senaste dagarna också! Emma, den nya au pairen kom ju i tisdags! Jättetrevlig och det känns lite tråkigt att åka ifrån henne också! haha! Märkligt vis att bli vän med någon, men det har gått jättebra! det finns ju en del att prata om i den här situationen! :)

Jag visade henne Cambridge igår och vi åt lunch på Nando's! ^^ Jag har också "övningskört" med henne ;) guidat henne när hon kört på vänster sida för första gången, vilket var spännande, men hon var otroligt duktig, till och med bättre än mig när jag testade för första gången! Folk borde skaffa två au pairer samtidigt... Det har varit jätteskönt att dela ansvaret med någon och ha någon att prata med! ;)

Den första Juni var jag på en "Presentation Evening" i Royston för min Fotbollsklubb. Det var en ganska "fancy" tillställning, men bordsplacering, dekorationer, (väldigt) god mat, konferencier, prisutdelningar och trevligheter. Jag vann inget pris denna gången ;) Det var ganska så annorlunda jämfört med de fotbollsavslutningar jag vart på de senaste tio åren och väldigt trevligt måste jag säga :)

Jag tog med mig kameran och många foton togs, men inte av mig faktiskt. Ratty (Claire Ratty) blev fascinerad av mina kamera och gick runt och tog bilder mest hela kvällen, Leanne tog också några bilder ;) skönt tycker jag, eftersom jag kan tycka att det är lite jobbigt att gå fram och ta kort på folk ^^ fast några tog jag ju såklart :)


Jemma


Stacey & Dani


VJ, Wendy & Ash


Profiteroles & chicken + muchrooms + lots of vegs + stuffed pepper + rice + bread


(Clarire) Draper, Ratty & Emma


Marie


Amy, Dani, Draper


Pat, Stuart & Amy

Ikväll kommer den nya au pairen hit. Emma heter hon och om ungefär en timme kommer Andrew och barnen åka till flygplatsen för att hämta henne. Helen är i Nottingham, så det kommer bli intressant detta. Andrew kommer jobba imorgon, så imorgon är det bara jag och Emma tillsammans med barnen alltså. Det blir nog bra :) Har mejlat lite med henne och hon verkar som en trevlig tjej.

De senaste dagarna har jag städat ut mitt rum och idag vaknade jag upp i gästrummet. Det känns lite konstigt såklart... Sängen i gästrummet är riktigt bekväm, så det gör inget, med det som är jobbigt är att de svenska uttagen finns i mitt gamla rum och jag antar att Emma också har med sig en dator och kommer vilja använde de uttagen. Så det blir nog inte så mycket sittandes vid datorn de närmsta dagarna. Men det är väl bra det ändå, ska försöka umgås med barnen och Helen så mycket som möjligt :)

Mitt knä är fucked up. Efter att ha kommit in i en löparperiod har mitt knä börjat klaga... I början kunde jag springa flera dagar i rad utan problem, men knät har börjat säga ifrån tidigare och tidigare på sistone och idag var jag ute på en lång runda och nu är knät inte alls glad. Kan knappt gå nu. Inte bra. Väldigt frustrerande! Speciellt eftersom jag har min sista fotbollsmatch i England imorgon kväll! Jag försöker gå så gott det går och sprejar på deep heat och hoppas innerligt att det känns bättre imorgon!